Petters Seriestripp

Inspiration för min seriestripp fick jag från min auskultation. Där vi ser ur ett behavioristiskt perspektiv hur läraren vill skapa ett lugnt klimat i klassrummet. Vet även från egen erfarenhet från när jag var ung att många lärare gjorde på detta sätt.
Tycker ni detta är ett bra sätt att få arbetsro och ordning i ett klassrum, eller finns det något smartare sätt?

Min källa: Lundgren, U. P., Säljö Roger, & Liberg, C. (2014). Lärande, skola bildning: [grundbok för lärare. Stockholm: Natur & kultur.

Topplista för 5 sämsta sätten att ge återkoppling på

I skolans värld finns det många både bra och mindre bra lärare. Det är något som vi alla har upplevt när vi själva gått i skolan och vi kommer troligtvis möta det i vår framtida yrkesroll också.

En viktig del av lärarrollen är att kunna ge återkoppling till eleverna. Nottingham beskriver att dock inte är alla former av återkoppling som har en positiv effekt.

Topplista för de 5 sämsta sätten att ge återkoppling:

      1.  Läraren bedömer kvantiteten i en elevs arbete istället för kvaliteten.

      2. Läraren fokuserar mer på att rätta och sätta betyg istället för att hjälpa eleven att utveckla sitt arbete.

     3. Läraren jämför eleverna med varandra.

     4. Läraren ger mer återkoppling till vissa elever och ser inte alla.

     5. Läraren kan inte ge rätt återkoppling till eleverna då läraren inte tagit reda på vad eleven har för inlärningsbehov.

Att säga att en elev har fel eller rätt utan att förklara varför kan enligt Nottingham ha negativ effekt på elevernas inlärning. Carol Dweck berättar i sitt Ted talk Kraften i att tro att du kan bli bättre att det är bättre att säga till eleverna att de är där snart, att de är på väg mot målet och befinner sig i en inlärningskurva. Beroende på hur läraren ger återkoppling så utvecklar eleven olika mindset. Man kan ha fixed mindset eller growth mindset. Elever med fixed mindset har fått beröm för sin intelligens och sina resultat. Det bidrar till att eleverna vill ägna sig åt enklare uppgifter som de klarar av hellre än att utmana sig själva med svårare uppgifter som i sin tur kan leda till utveckling. Därför är återkoppling av resultat och betyg precis som Nottingham beskriver dålig återkoppling och finns därför med i vår topplista.

Av egna erfarenheter så upplever vi att kunskap om elevernas inlärningsbehov är av stor betydelse. Det påverkar både elevernas lust att lära och självkänsla. Lärarens okunskap om att en elev har dyslexi innebär ju inte att eleven är dum, det innebär ju att det är läraren som behöver se elevens faktiska behov av stöd. Det är inte det att eleven inte vill lära sig men eleven kanske inte har fått de rätta förutsättningarna av läraren.

Vad är er upplevelse av återkoppling i klassrummet?

Med vänliga hälsningar,

Grupp 15

Daniellas seriestripp

Under min auskultation skedde en positiv förstärkning från en lärare till en elev, detta begrepp finns inom det behavioristiska perspektivet, men händelsen kan också tolkas som ett growth mindset, vilket Carol Dweck pratar om i sin film "The effect of praise on mindset". Elever med ett growth mindset tenderar att oftare välja de svårare uppgifterna vid beröm för sin ansträngning, de ser möjlighet till att lära istället för rädsla för att göra fel. En lärare som berömmer eleven om hen svarat rätt eller fel hamnar, enligt Dweck, oftare i ett fixed mindset. Dessa elever är rädda för att göra fel och väljer då istället de uppgifter de känner sig säkra på, de utvecklas då inte på samma sätt som de elever som har ett growth mindset gör.


Säljö, 2014, s. 257-262
https://www.youtube.com/watch?v=TTXrV0_3UjY 


Hur tror ni att era tankegångar ser ut, har ni ett fixed mindset eller ett growth mindset?

Bollen i rullning, en lagsport.

Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet:
återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla. (1. utg.) s. 40,117
Stockholm: Natur & kultur. 

Enligt Dweck finns det två olika personliga mål i form av lärandemål och prestationsmål. Dweck benämner målen som fixed- respektive Growth mindset och menar att fokus hos dem med ett fixed mindset ligger i att få bra betyg eller erkännande som duktiga, medan dem med ett growth mindset lägger fokus på sin målsättning att lära.

Att enbart berömma elever  för deras goda resultat och inte lägga fokus på prestationen som eleven befinner sig i  kan  skapa problem. Den berörda eleven kan om den får ett bakslag eller inte lyckas på ett test komma att känna sig misslyckad och mindre begåvad och upsskattad.

Så, hur skulle du fånga upp eleverna i serien om du var berörd lärare på plats?

Du stör undervisningen!

Seriestrippen som jag skapat är inspirerad av ett minne från min tid som resurs. Jag tror det är ett dilemma som många lärare ställs inför: ska jag skicka ut den stökiga eleven eller ha kvar hen i klassrummet? Tänkbara sätt att resonera är att antingen skicka ut den stökiga eleven så att resten av klassen får arbetsro, eller att försöka tygla/stimulera personen som stör och på lång sikt gå till botten med varför eleven i fråga agerar som den gör. Logiskt sätt så borde eleven som blir utskickad lära sig mindre eftersom hen inte deltar i undervisningen, vilket är någonting negativt.

Tanken är ju att skolan är till för alla individer, oavsett förutsättningar och bakgrund. Det känns självklart för mig att alla elever i en klass ska få ta del av undervisningen och ofta finns det säkert en bakgrund till varför vissa elever uppträder på ett stökigt sätt.

I klassen som jag jobbade i hände det att klassläraren skickade ut störiga elever på fritids så att undervisningen kunde flyta på ostört. Tillslut så förstod eleverna att om de stökade så resulterade det i att de fick leka på fritids. Situationen underlättas alltså för tillfället men på längre sikt så försvåras situationen eftersom det oönskade stökiga beteendet förstärks. Jag kopplar alltså seriestrippen till den operanta betingningen - förstärkning av beteenden.

• Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2017). Lärande, skola, bildning. (Fjärde utgåvan, reviderad). Stockholm: Natur & Kultur. (s.213)

Hur tycker ni att man som lärare ska agera om man har en eller flera elever som stör undervisningen?

Nathalies seriestripp

Läraren använder sig av positiv förstärkning i klassrummet med ett slags belöningssystem. När eleverna har arbetat bra, kämpat och det har varit en bra dag så får eleverna en stjärna som belöning och efter ett antal stjärnor får de en fysikbelöning.

Detta är någonting jag tror är vanligt i olika former i klassrummet, jag hade likande i den klass jag har arbetat i och det fanns även i den klass jag var på auskultation i.

Jag tror detta kan vara ett bra sätt om man vill motivera eleverna lite extra och öka lusten till lära. Det ska såklart krävas en del för att få en stjärna och inte bara ge ut, då finner detta inte något syfte.

Vad tycker ni om belöningssystem?

Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. (3., [rev. och uppdaterade] utg.) s.260 Stockholm: Natur & kultur.

Hannas seriestripp

Eleven tycker att hon är bra på matte. Men hon tolkar lärarens särbehandling som att hon inte är det. Eleven känner sig dålig och vill inte ens försöka. Carrol Dweck beskriver i de två filmklippen att elever med ett fixed mindset inte har någon motivation att lära sig nya eller utmanande saker.

Kan en lärare få en elev att gå från ett growth mindset till ett fixed mindset?

Jag tycker också man kan se en del behaviorism. Att läraren släcker ut elevens intresse för matematik (operant betingning)

Säljö, 2017 s. 210-215

Kan man tolka situationen annorlunda? Och hur kan man som lärare göra att elever inte ska känna sig dåliga om man ger dem olika svåra uppgifter? 

Linneas seriestripp

Seriestripp av Linnea Wallinder

Jag har valt att illustrera begreppet Operant betingning som är kopplat till behaviorismen
och B.F Skinners forskning. När det kommer till operant betingning så är det responsen som
blir förstärkt. Det finns både negativ och positiv förstärkning av responsen.
Jag har valt att illustrera detta på grund av att jag tycker att det är intressant med psykologi
samt pga att det är något som vi lärare bör tänka på i när vi undervisar och bemöter elever.
Det vi säger och gör påverkar alltid eleverna.

Säljö, R. (2014) Den lärande människan - Teoretiska traditioner. I Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. (3 utg, s. 251-309). Stockholm: Natur & kultur.

Jag tror tyvärr att många känner igen sig i denna situation även om det inte är i samma utsträckning som i serien i verkligheten. Sådant ska inte förekomma i verkligheten.

För att eleverna ska våga räcka upp handen måste de veta att det är okej att svara fel. Att svara fel kan ju dessutom vara ett steg mot att faktiskt lära sig något nytt. Man är så att säga ett fel närmare rätt.

Kathryn Schultz beskriver i Ted talks att människor oftast gör allt för att undvika att ha fel. Att ha fel upplevs ofta som pinsamt och jobbigt men egentligen så är det ju känslan av att inse att man har fel som är jobbig. Fel hade man ju antagligen redan innan…

Människor brukar tro att deras bild av verkligheten är den rätta så när vi möter någon som inte tror samma sak så utgår vi från att de är arroganta och inte har samma information som vi. Skulle det visa sig att de vet allt som vi själva vet så är vi snabba att idiotförklara dem.

Vi behöver komma ut ur vår bubbla där vi alltid måste ha det rätta svaret, det rätta svaret är inte alltid det vi själva tror även fast vi är säkra.

Att våga räcka upp handen kan upplevas jobbigt av elever även om de får ett bra bemötande av läraren. Vi som framtida lärare har ett stort ansvar för att få eleverna att känna trygghet och glädje i sina lärandeprocesser. Trygghet i klassrummet är en förutsättning för att eleverna ska kunna lära sig något och utvecklas inom olika ämnen men även som individer.

Vilka förslag har ni på hur man kan skapa trygghet för eleverna i klassrummet?